Perspektiv

Det var ungefär för en vecka sedan som vi överöstes av bilder från Filippinerna där människors tillvaro fullständigt slagits i spillror efter tyfonens härjningar. Många av oss här hemma kände nog att en sådan händelse skapar perspektiv på tillvaron. Här hemma kan vi klaga på mycket och tycka att livet är stressigt eller tufft, men jämfört med en sådan katastrof som de drabbades av där nere är våra liv fantastiska.

Det där med perspektiv har följt mig hela veckan. Ibland upplever jag att det är svårt att prioritera bland heltidsjobb, extrajobb, författande och familj. Allting känns lika viktigt och det kan ibland kännas övermäktigt när tiden inte räcker till. I veckan träffade jag en säljcoach som förlaget jobbar med. Tanken var från början att han skulle ge mig tips kring hur jag kan sälja mina böcker i ännu högre utsträckning än jag redan gör. Men samtalet kom mer att handla om hur jag ska få livet att räcka till i den situation jag har just nu. Och han gav mig mycket bra tips, så att jag kan vila i hur livet ser ut. Jag älskar när det händer saker och är en rastlös själ som inte är överförtjust i helger eftersom det oftast innebär flera oplanerade timmar. Så istället för att stressas av att livet just nu är mer hektiskt än jag kanske klarar av, så fick han mig att se på det med andra ögon. Jag lever min dröm. Jag har ett mål för mitt skrivande. Jag vet vart jag är på väg. Och jag håller massor med bollar i luften. Vilket jag faktiskt tycker om och är bra på. Återigen: Perspektiv.

Skrivandet har gått strålande den här veckan, mycket på grund av den deadline som förlaget nu gett mig för att jag ska kunna ge ut boken innan semestern. Jag var tvungen att ändra om i mina rutiner, hitta mer luckor för mitt skrivande. Och bestämde mig för att skriva varje kväll när barnen gått och lagt sig. Tidigare har jag haft en skrivarkväll i veckan, en helig dag då jag suttit på en restaurang med ett glas vin, ätit lite god mat och bara njutit av skrivprocessen. Visserligen har en sådan kväll oftast resulterat i någonstans mellan 10-20 skrivna sidor. Men i mitt huvud har en story bildats; att jag inte kunde skriva hemma och att jag gärna ville ha något glas vin för att kunna slappna av och öppna upp hjärnan. Mina nya rutiner har fått mig att inse att jag visst kan skriva utan den endaste droppe alkohol i kroppen, och att det går minst lika bra att skriva hemma. Jag kommer fortfarande att ha kvar min lyxdag en dag i veckan eftersom den ger mig så mycket energi, men jag behöver inte begränsa mitt skrivande just till den här dagen. Några timmars skrivande varje dag ger ganska många sidor i slutändan. Och nu börjar jag faktiskt se ljuset i tunneln, tror att jag har omkring 100 sidor kvar i boken innan den är klar.

Veckan avslutades med en alldeles fantastisk signering i Göteborg. Jag har hunnit vara på ett antal signeringar nu och jag måste säga att det finns vissa bokhandlare som definitivt sticker ut som de bättre. I lördags var jag alltså i självaste Nordstan, och enligt mig en av de bäst placerade bokhandlarna i Sverige. Mitt i en enorm galleria, mängder med människor som passerar, både utanför och inne i butiken. Och där blev jag bemött på ett alldeles fantastiskt sätt. Blev otroligt väl bemött, mina böcker skyltades i skyltfönstret i flera dagar innan jag kom dit, man annonserade stort att jag skulle signera och hon som ansvarade för bokhandeln beställde en bok av mig innan så att hon kunde läsa den innan jag kom. Väl på plats fick boken goda vitsord; nu ville hon ha den andra boken, och hela stället andades välkomnande och trivsel. Ansvarig i bokhandeln menade att det är viktigt att vi författare som ännu inte är så kända också får en arena varifrån vi kan sprida våra böcker, och hon ansåg att det var bokhandelns uppgift att välkomna nya författare. En otroligt härlig inställning. Om bara fler bokhandlare resonerade så! 

Mina böcker sålde bra och hon kom fram till mig vid flera tillfällen och utbrast: ”Det här går ju jättebra!” Det känns otroligt härligt att ha etablerat en sån bra relation med en bokhandlare, och hon sade att jag är välkommen tillbaka närhelst jag vill signera igen. Det var häftigt när jag faktiskt stötte på folk som läst min första bok. Då började jag inse att det sakta men säkert sprider sig och att folk så smått börjar få upp ögonen för vem jag är som författare, även om jag vet att jag har mycket hårt arbete framför mig.

Men jag börjar inse att livet är fullt av möjligheter. Sådana ska man ta tillvara, om jag har rätt fokus, driv och just perspektiv så är det bara min fantasi som sätter gränser för vad jag kan prestera. Framtiden känns som en spännande plats. Dit är jag på väg.

 

Posted in Uncategorized.

2 Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *