Önskan att vara älskad av alla

För ett drygt år sedan debuterade jag med min första roman och det jag drömt om så länge blev verklighet. Jag var författare! Att det nu fanns en bok som jag skrivit, som andra människor kunde läsa. Känslan var enorm.

Det har hänt en del sedan dess. Jag gav ut mina andra roman 10 månader senare, och om några månader kommer min tredje bok ut. Jag har gått från en författarsida på Facebook som hade omkring 80 gillare för ett år sedan, till 700 som det är nu. Målet är att nå 1000 gillare innan min tredje bok kommer ut.

Många gånger är det fantastiskt att vara författare. När människor som jag inte känner hör av sig och skriver att de älskar mina böcker, att de längtar till nästa, att de inte kunnat lägga dem ifrån sig, att de läst till och med vid spisen när de samtidigt lagat mat, då svämmar hjärtat över av tacksamhet och jag blir lycklig.

Men som författare är man också ganska känslig. Ens böcker är som bebisar, som du har närt, jobbat på, lagt ner mängder med tid och kraft på och ibland krystat fram under stor möda. Men från det att du har en färdig bok i din hand har du också en produkt, en som folk har rätt att tycka precis vad de vill om. Och plötsligt släpper du ut din bebis i den stora världen och får bara beredd på att alla inte kommer att älska den. En del kommer till och med att hata den och tycka att det var det sämsta de har läst.

Jodå, sådana kommentarer har jag också fått. Det är ingenting man basunerar ut eller sätter upp på sin Facebook-vägg och stoltserar med, och tack och lov har jag bara fått två sådana kommentarer totalt sedan jag blev författare. Men konstigt nog har en sådan kommentar förmågan att döda glädjen från alla de hundratals positiva kommentarer jag får. För jag vill ju vara älskad av alla. Men jag inser att det är en utopi och att jag gör bäst i att låta negativa kommentarer rinna av mig och istället fokusera på alla de mängder med positiva kommentarer och hejarop som mina underbara fans strör över mig.

Härom dagen skulle jag dela ut mina böcker till någon och jag bad folk motivera varför de skulle få mina böcker. Det kom in väldigt många motiveringar och jag hade svårt att välja, men gjorde slutligen mitt val. Bland de som gett en motivering fanns en man som även tidigare visat att han var intresserad av mina böcker. Jag övervägde ärligt om han skulle få böckerna den här gången, men valde slutligen några andra. När jag då annonserade vilka jag valt ut, skrev han att han inte längre tänkte gilla min författarsida, och så drog han. Förmodligen blev han irriterad över att han inte fick mina böcker den här gången heller, och trots att det bara handlade om en enda gillare som jag aldrig har träffat i verkliga livet, gjorde det där ont. Insikten att jag hade gjort någon besviken, att han ”tröttnat” på mig. Fånigt kanske, men sant.

Det finns en kvinna i min närhet som fullkomligt hatar mig. Hon anser att jag är hemsk på alla sätt och hon gör sitt bästa för att meddela mig detta med jämna mellanrum och kastar grova anklagelser på mig. Jag väljer att ignorera henne och försöker se att det är hon som har problem och inte jag.

Jag tror att man tvingas bli ganska hårdhudad när man blir författare. Man måste tvinga sig själv att betrakta sina böcker som produkter som är skilda från ens person. Man måste också inse att det finns människor som har svårt att skilja mellan fiktion och verklighet. Bara för att man skriver om hemska saker, eller försöker sätta sig in i hur en psykopat eller pedofil resonerar betyder det inte att jag själv är en hemsk människa som skriver om dessa ämnen.

Det är inte många veckor kvar nu, snart har jag ett rykande färskt exemplar av min tredje bok, Mörk Avsikt, i handen. Och ännu en bebis måste lämna mammas famn. Ännu en bok kommer möta läsare som älskar den och andra som inte är förtjusta. Men det hindrar mig inte från att skriva mer. För jag har fått smak för det här, att kunna ge läsare en läsupplevelse och förhoppningsvis kunna beröra, det är drivkraften. Trots att jag inte är älskad av alla.

Posted in Uncategorized.

2 Comments

  1. Tack för ett fint blogginlägg.

    Detta behöver säkert många författare höra. Jag håller med dig, man kan inte låta en eller några orsaka att man känner sig nedslagen, även om jag vet att det är så det känns. Jag brukar, lite kaxigt, tänka; Jaha, skriv en bättre bok själv, då!
    Det är så lätt att kritisera andra, men alla som har skrivit en bok vet vilket arbete det ligger bakom och jag kan säga, utan att överdriva, att alla kan inte skriva en bok, inte ens en dålig :).
    Det värsta, för min egen del är att en recensent på P4 sågar mina romaner. Hennes läsning av mina romaner skiljer sig radikalt åt från mina andra läsare. Jag brukar då tänka att det mer ligger hos henne än hos mina böcker. Till skillnad från mina andra läsare gillar hon dem inte, och det är väl okej, så länge alla mina andra läsare faktiskt gör det.

    Så, till alla er författare, gläds åt berömmet, ta till er den kritik som ni tycker är befogad, och kämpa på med ert författarskap!

    Vänligen,
    Eva-Karin Berglund

  2. Det var ett öppet och ärligt inlägg gällande känslor som man har för det man själv skriver/skrivit. Visst vill man att alla ska gilla det man skriver, samtidigt som vetskapen om att detta är helt omöjligt kommer som ett brev på posten å ändå kan dåliga kommentarer helt slå ut alla positiva erkännanden. Jag håller med dig att det är helt knasigt samtidigt undrar jag om det inte har med den där jantelagen blandat med att det är lättare att ta till sig dålig kritik än positiv.

    För mig personligen har jag oerhört svårt att ta kritik när det kommer från nära håll, utifrån kan det gå lite bättre men inte alltid. Den värsta recensenten det står jag helt för egen del. Jag tycker du ska sträcka på dig. Läser du dålig kritik låt den inte fastna utan läs och gå vidare, det samma gäller de du får på FB eller i offentliga livet. Det kan många gånger röra sig om avundsjuka, misströstan över en egen dröm om att vilja skriva eller så har de helt enkelt en dålig dag.

    När det gäller mannen som slutade gilla dig för att han inte fick något exemplar ska du inte ta åt dig alls.
    Ha en fortsatt trevlig dag

    Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *