Kroppsuppfattning

Vissa saker ska man definitivt inte göra om man vill behålla sitt goda humör. Prova kläder i en provhytt hör dit…

Jag nu - 9 veckor in i programmet

Jag nu – 9 veckor in i programmet

Jag fick för mig att jag skulle prova lite kläder, behöver bland annat ny bikini inför resan till Brasilien i sommar och det är releasefester för min nya bok i nästa vecka och tänkte att jag kanske kunde hitta något snyggt att ha på mig då. Jag kände mig på bra humör, tyckte att jag kände mig både snygg och smal när jag gick omkring där i affären och valde ut kläder.

Känslan försvann rätt snabbt när jag började prova kläderna. Vad är det med provrum egentligen? Vad är det med ljuset? Du ser ut som en blek, fet padda. Varenda skavank hånskrattar åt dig och säger åt dig att du inte är värd något, att du lika gärna kan dra en påse över huvudet och att du kan lägga ner alla dina funderingar på att få en fit kropp.

Det blev inga klädinköp, jag gick och köpte ett par skor istället… Fötterna har ingen tendens att gapskratta mig rakt i ansiktet i alla fall.

Jag har tappat 8 % i i fettprocent på kroppen, jag har minskat närmare 50 cm runt om på kroppen. Jag tycker att det går åt rätt håll, men ändå känner jag mig som en elefant i de där provrummen.

Jag frågade en manlig kollega till mig om han någonsin upplever ångestfyllda stunder inne i provrummen när han provar kläder. Nej, det gjorde han inte. Är det så att vi tjejer har ångest bara för att vi inte ser ut som modellerna? Varför kan en dålig upplevelse i en provhytt förstöra en hel dag för en kvinna, medans en man inte ens upplever att han har en dålig upplevelse i en provhytt…?

Detta fick mig att tänka lite mer på det här med kroppsuppfattning. När jag var 21 skulle jag gifta mig för första gången ordnades en möhippa för mig. Jag har kort från den möhippan sparade i en fotobok hemma. Jag minns att jag tyckte att jag var så stor, att jag var tjock och att jag behövde banta. När jag tittar på de fotona idag ser jag en smal, näst intill mager tjej, där revbenen syntes och nyckelbenen stack fram som på en svältande.

Ursnyggt – tycker jag, men killar verkar inte hålla med

Nu strävar jag efter att få en fitness-kropp, som dagar  som den här (på grund av obehaglig stund i provrum)  känns extremt avlägsen. Det är som att jag kan lägga  ner allt sådant tänk direkt, för att det aldrig kommer  att bli verklighet, vägen dit är för lång.

Samtidigt så har jag pratat med flera killar, sådana  som själva är väldigt vältränade, att de tycker att en  tjej ska ha former. Flera killar har sagt att de tycker  att de är fult när tjejer blir för vältränade, att de ser ut som att de är män, och att det inte är trevligt att ta i en kvinna som inte känns mjuk, utan bara består av muskler. Och jag som tycker att det är bland det snyggaste som finns med en riktigt vältränad tjej (nej, inte bodybuilding, men fitness-tjejer). Det är som att det de olika könen tycker är snyggt skiljer sig så mycket åt. Jag har fått komplimanger från killar nu, som tycker att jag ser fantastisk ut, medan jag själv inte alls är nöjd med hur det är just nu, utan som snarare ser att jag behöver gå ner 15-20 kg innan jag är nöjd.

Varför är det så här?

Min killkompis som jag ska åka till Brasilien med, han visade upp en trend som tydligen är vanlig i Brasilien nu. Antingen är tjejerna toktränade, med magrutor och inte tillstymmelse till fett på kroppen, eller så har tjejerna riktigt stora rumpor och jobbar hårt på att forma sin bakdel så att den ska bli så stor och iögonfallande som möjligt. När han visade mig bilder på dessa tjejer var min första tanke; jaha, det är tjejer som har en rumpa som ser ut som min. Jag sade något om detta, typ att ”Ja men det är ju en sån rumpa som jag har” och han tittade på mig som om jag född på en annan planet. ”Skojar du? Din rumpa är ju hälften så stor som de här!” utbrast han.

Och där blev jag återigen påmind om det här med kroppsuppfattning. Jag tycker att jag har en stor – för stor – rumpa och uppfattar mig själv på ett sätt som tydligen inte stämmer. När jag då upplever att jag får det bekräftat att min rumpa är hemsk – i ett provrum exempelvis – då har jag svårt att tro att det ligger till på något annat sätt.

Ibland önskar jag att jag var man. De verkar ha så himla mycket lättare med allting…

Första delmätningen = tappat 8 % i fettprocent!!

Bodybuilder nästa...?

Bodybuilder nästa…?

Tappat 8 % i fett sedan start!

Tappat 8 % i fett sedan start!

Har varit och träffat min PT i Stockholm. Det var ingen glad Elisabeth som kom dit. Vägde mig i morse för att vara lite förberedd men vågen visade uppåt! Många fula ord från min mun den här morgonen och det var en Elisabeth på sitt sämsta humör som kom till honom idag.

Desto gladare var tjejen som gick därifrån. Jag har tappat 8 PROCENT i fettprocent.  På 2 månader är det riktigt bra. Dessutom har jag tappat centimetrar över hela kroppen. Nådde alla de mål han satte upp på vår första mätning. Sådana  resultat som gav mig hicka och som jag då såg som smått orimliga.

Det enda som haltar är just vikten. Enligt min PT borde jag ha gått ner ungefär 5 kg till under den här perioden jämfört med vad jag har gjort. Han tror att jag tillhör de få procent tjejer som faktiskt bygger muskler och blir stora av styrketräning. Jag har alltså anlag för att bli ordentligt stor om jag tränar riktigt tungt. Jag har en karriär inom bodybuilding om jag vill…

Nu är det inte bodybuilder jag vill bli så just den här nyheten var ganska nedslående. Jag vill ju bli slimmad och smal, inte musklig och stor.

Så nu har han satt in ett åtgärdsprogram som innebär mer konditionsträning och mindre styrka. Först ville han dra ner styrkepassen till bara 2 per vecka och sedan 4 pass kondition men det ville inte jag. Lyckades förhandla om att få köra 3 pass styrka och 3 pass kondition.  Vill verkligen inte nöta en massa på crosstrainern och löpbandet.  Det är styrketräningen som är rolig.

De kommande 5 veckorna ska jag rapportera exakt hur, vad och när jag äter. Hur mycket jag tränar,  vad jag tränar. Hur mycket jag väger från dag till dag. Nu är det strikt som gäller.  Vi ska hitta vad det är som gör att jag får fantastiska resultat när det gäller fettprocent och cm men inte på vågen. Om  5 veckor blir det en ny mätning. Och efter det står ännu mer spännande grejer på schemat som jag vet om men som jag väntar med att avslöja ett tag till.

Själv ska jag försöka smälta att jag kan ha en framtida bodybuildar-karriär om jag vill hoppa på det tåget… ?

När tvivlen kommer är det bra att se på krassa siffror

Nu har jag kört mitt träningsprogram i en och en halv månad. Nyhetens behag har lagt sig lite, å andra sidan har jag fått rutinerna att verkligen sitta. Så fort klockan ringer på morgonen är det upp och studsa som gäller, tanken att ligga kvar i sängen finns överhuvud taget inte i skallen. När jag kommer till gymmet känner jag mig inte längre udda bland de stora vikterna som jag tidigare knappt vågade titta på, utan jobbar vant med att hela tiden bygga på tyngre och tyngre. 2015-04-08 06.05.23

På ett sätt är livet otroligt enkelt just nu. Jag gör det jag har blivit tillsagd att göra, tänker egentligen inte så mycket själv, ifrågasätter inte. Bara kör. Vet att det ger resultat.

Men det är just det där med resultaten. Tycker inte att jag ser dem längre. Kanske är jag blind. Kanske finns de där trots att jag har blivit lite van vid min egen spegelbild. Jag märker på kläder att de sitter både lösare och bättre. Jag ser att mina muskler på armarna blir större och mer framträdande. Men på något sätt blir jag otålig, tycker att jag trots allt har slitit ganska hårt under en period nu och tycker att det borde synas mer. 2015-04-07 12.04.50 2015-04-07 12.04.42

Det är då det är bra att göra summeringar av vad jag faktiskt har åstadkommit hittills, annars är det lätt att bli misspepp och tänka att det inte fungerar.

Så några summeringar i siffror:

  • Jag har gått ner 5 kg
  • Jag har tappat totalt 43 cm runt om på kroppen – varav 13 cm runt midjan
  • Jag har sedan jag började, tränat 96 pass, inkl minst 1 h powerwalk per dag
  • Jag tar idag 140 kg i benböj, 80 kg i marklyft och 22,5 kilo per hantel för biceps
  • Jag äter ca 1700 kcal / dag
  • Jag äter omkring 160 g protein per dag
  • Jag är 35 år och på väg mot mitt livs form

Och om tvivlet fortfarande finns där, då tittar jag på bilder som jag har tagit vecka för vecka. Och då kan till och med jag se att det faktiskt hänt saker.

Vecka 1

Vecka 1

Vecka 7

Vecka 7

Och så får jag inse att en omsvarvning av kroppen tar tid. Herregud, jag har hållit på en dryg månad, vad är det om man jämför med 35 år när jag inte tränat på det här sättet? Ser fram emot ett nytt tungt styrkepass på gymmet idag. Kanske klarar jag att ta 25 kg per hantel för biceps…?

 

 

Platå

Ute på morgonpromenad

Ute på morgonpromenad

Utsikt på en av mina otaliga promenader i Barcelona

Utsikt på en av mina otaliga promenader i Barcelona

Utegym i Barcelona

Utegym i Barcelona

Jag visste att dagen förr eller senare skulle komma. När min segersiffrorna stannade upp en aning. Platån.

Och nu har den hunnit ifatt mig. Jag har bara tappat ett hekto sedan förra vägningen och även på måtten står det just nu still.

Jag har haft ett hektiskt schema de senaste två veckorna,  har fått hitta varianter till min gymträning lite mer än jag hade velat.  Det är styrketräningen som verkligen ger resultat och sätter min kropp på prov. Det är den som får min kropp att förbränna på max.  När jag inte hinner eller har möjlighet att träna på gymmet så ofta som jag borde, då spelar det ingen roll att jag försöker kompensera med mycket funktionell träning och powerwalks eller löpning. Det blir inte samma sak. Och möjligtvis är det så att jag också fått i mig för mycket vin de senaste veckorna jämfört med vad jag borde.

Ja det är bara att ta nya tag. Jag har inte gått upp i vikt, jag har fortfarande tappat 5 kg. Jag börjar höra kommentarer från bekanta som säger att det syns på mig nu, så jag får glädjas åt de resultat jag hittills fått och inte gräma mig för mycket över uteblivna resultat.

Här i Barcelona blir det i alla fall väldigt mycket motion. Räknade ut att jag har promenerat omkring 6 mil hittills här nere och än är inte vistelsen över så misstänker att jag hamnar på 10 mil innan det är dags att åka hem igen. Hittade ett utegym vid stranden som jag har utnyttjat en del. Jag är enda tjejen bland massa grabbar. Tycks inte vara så vanligt att tjejer tränar på gym här nere.

Nu ska jag inte gå i fällan att tänka att allt ändå är kört,  utan bara se det här ”misslyckandet” som en liten parentes. Om två veckor ska jag träffa min PT igen för ny fettmätning och då ska jag också få nya gymövningar att göra så det handlar bara om att hålla motivationen uppe trots mindre bra resultat idag. Man kan inte ligga på topp jämt… ?

Inget 1 April-skämt

Armarna surrar, huvudet känns luddigt och benen värker. Har kört två tuffa pass på rad nu och pressat kroppen till max. Älskar känslan av fullkomlig utmattning, det enda problemet är att efteråt blir jag som en amöba i huvudet och kan knappt tänka en tanke.

Jag och mitt andra hem - gymmet

Jag och mitt andra hem – gymmet

Jag har äntligen skaffat handskar, för jag kom till en gräns när det blev nästan omöjligt att lyfta tyngre på marklyften, inte på grund av att ryggen inte fixade tyngden, utan för att mina stackars händer skrek av smärta.

Kontraster. Gymhandskar och fina naglar.

Kontraster. Gymhandskar och fina naglar.

Med handskar får jag inte samma smärta och dessutom ett bättre grepp. En mycket bra investering.

När jag kör tränar på morgonen eller lunchen så gör jag ju det dessutom på fastande mage, där det enda tillåtna jag kan få i mig är aminosyror (sprängfullt med proteiner utan att det är några kcal i) eller celsius-dryck eller vatten. Maten äter jag ju från klockan 12 eller därefter.

Min förbränning måste ha kommit igång ordentligt för nu är jag hungrig som en varg så fort jag vaknar. Kör jag dessutom ett pass så blir det inte mindre hungrigt. Jag uppskattar att min kropp vaknar till liv, jag känner mig lite grann som en fabrik som håller på och producerar muskler, och det är klart att det behövs en del bränsle för att kroppen ska orka köra.

I veckan som var upptäckte jag att det var fantastiskt bra att träna när jag var förbannad. Jag satte rekord i varenda övning, adrenalinet sprutade i mig och jag var starkare än någonsin. Det roliga är att jag har lyckats hålla i dessa vikter även nu efteråt när jag är mer normal i mitt humör. Tror att jag kanske ska ha som strategi att samla på mig lite aggressioner med jämna mellanrum och sedan tokköra på gymmet. 🙂  Tror att det är bra att inse att kroppen faktiskt fixar mycket mer än man tror.

De senaste dagarna har jag fått vara kreativ för att få min träning. Har varit på kundbesök i Umeå med hotellövernattning.

På hotellrummet - gör situps

På hotellrummet – gör situps

Min ursprungliga plan var att ta mig till ett gym och  betala för att få träna lite på morgonen, men det visade  sig att de gym som fanns var obemannade, där endast  medlemmar kunde träna. Så det fick bli löpning i  snöslask så att gympadojorna blev alldeles genomblöta,  och sedan hem till hotellrummet för armhävningar,  benböj och situps mm. Allt går. Allt är möjligt 🙂

Nu över påsk drar jag till Barcelona och då kommer  återigen utmaningen med träningen. Promenader och  löpning blir inga bekymmer, däremot hoppas jag kunna hitta ett gym så att jag kan träna lite där också. Det är vägning och mätning på söndag och den tanken gör mig lite orolig. Tycker att jag har tränat lite för lite och druckit lite mer vin än jag kanske borde ha gjort den senaste veckan…

Det börjar forma till sig

Det börjar forma till sig

Inte lär det väl bli bättre i Barcelona när man frestas av Sangria och Paella…

En rolig sak var att jag häromdagen skulle ut på nattklubb och tog på mig en klänning som visserligen har varit snygg på mig tidigare, men som verkligen har avslöjat varenda liten skavank. Framför allt har jag stört mig på att jag har haft en liten bula på magen, efter graviditeterna, och jag har trott att den var något som jag skulle få leva med, som jag inte skulle kunna bli av med.

Gravidbulan är borta! Yes!

Gravidbulan är borta! Yes!

Men nu när jag tog klänningen på  mig var den lilla bulan borta! Nu är  magen helt platt och jag kan inte annat än jubla! Gud vad  jag älskar det här programmet och hela upplägget. Att  det skulle ta 35 år innan man hittade rätt, det är kanske  tragiskt, men bättre sent än aldrig.

Barcelona, here I come!

Positivt resultat – trots mindre bra vecka

Veckan som har varit har varit allt annat än bra.

Backe i en park i Oslo. Perfekt för intervaller

Backe i en park i Oslo. Perfekt för intervaller

För det första har det varit extremt mycket jobb, tjänsteresa till Norge och grymt mycket att göra så jag har inte hunnit träna så mycket som jag borde ha gjort och har inte heller kunnat sköta min kost på det sätt jag brukar.

Hotellfrukost - hyfsat ok alt

Hotellfrukost – hyfsat ok alt

Har inte alls varit nöjd med min insats den här veckan.

Idag är det återigen dags för mätning och vägning. Den här gången var jag inte särskilt kaxig när jag ställde mig på vågen. Helt övertygad om att det skulle vara plus där just på grund av den dåliga veckan.

Så min glädje var desto större när jag såg att det var ytterligare -1 kg på vågen. Nu har jag alltså tappat fem kilo på lika många veckor trots att jag tycker att jag äter som en häst. Hur ekvationen att äta massor och ändå tappa i vikt går ihop vet jag fortfarande inte men just nu är jag bara lycklig över att det fungerar.

Vecka 5

Vecka 5

Jag tycks ha hamnat på en platå när det gäller cm runt midjan, ligger kvar på -13 cm över midjan men däremot har jag nu börjat tappa på armarna och ännu mer på låten. Så kroppen tar tydligen omsvarvningen i etapper. Så länge vågen går nedåt vet jag i alla fall att något uppenbarligen händer.

Armarna börjar äntligen forma till sig

Armarna börjar äntligen forma till sig

Nu börjar jag närma mig det första delmålet som min PT satte upp på mitt första möte och jag är nu nere på en vikt som jag inte har haft de senaste två åren. Och tickar det på i den här takten kan till och med jag tro att det är möjligt att jag kan nå det slutgiltiga mål som i början gav mig hysteriska skrattanfall eftersom det tycktes så omöjligt.

Snart dags för dagens andra powerwalk och ett efterlängtat styrkepass på gymmet. Jag har nu spräckt 100 kg- gränsen på benböj, riktigt nöjd med mig själv 🙂

100 kg på stången för benböj

100 kg på stången för benböj

Förfall eller mänskligt?

Okej. Jag har lovat mig själv att den här bloggen ska vara genomärlig. Så här kommer den bistra sanningen trots att det bär mig emot att erkänna det. Jag tränade ingenting igår. Inte ens en promenad. Det gick helt enkelt inte att få in i mitt schema. Och jag drack vin. Och åt ostbollar. Och lät mitt ätfönster stå vidöppet till klockan 22.

Usch! Det känns som att jag verkligen biktar mig här. Jag som alltid brukar vara så disciplinerad. Som verkligen sätter en ära i att göra det jag bestämt mig för. Som hittills har upplevt att den här träningsutmaningen varit det bästa och faktiskt också bland det enklaste jag gjort. Jag har inte haft problem med att göra snabba powerwalks på morgonen för att sedan köra hårt på gymmet några timmar senare. Godissug har inte funnits, till och med vinet har varit enkelt att avstå ifrån.

Jag tillsammans med mina nya bästa kompisar

Jag tillsammans med mina nya bästa kompisar

Men den här veckan har det varit tyngre. Vet inte om det är en acklimatisering från Kap Verde. Mornarna har varit tyngre, det har varit flera dagar den här veckan som jag verkligen fått kämpa med mig själv för att verkligen kliva upp och ta min promenad istället för att lockas av sängvärmen och att somna om. Men jag har tagit mig ut, pådriven av min envishet som är värre än en åsnas. Men det sket sig alltså igår.

Så idag finns det inga ursäkter. Idag blir gymmet även om självaste djävulen står i dörren och försöker mota bort mig.

Vikten till höger var den jag började med för en månad sedan, vikten till vänster väger dubbelt så mycket och är den jag jobbar med numera

Vikten till höger var den jag började med för en månad sedan, vikten till vänster väger dubbelt så mycket och är den jag jobbar med numera

Jag är arg och besviken på mig själv. Borde veta bättre efter den dryga månad som gått.  Jag har ju fått otroliga resultat, men de lär inte dyka upp om jag förfaller… Vissa kanske skulle hävda att det är mänskligt att ibland bara vara och njuta av livet.  Jag försöker se det så men gnisslar fortfarande tänderna.  Gör om.  Gör rätt.

Nackdelen när kroppen förändras - kläderna börjar ramla av

Nackdelen när kroppen förändras – kläderna börjar ramla av

Internationella kvinnodagen – kvinnor kan!

Sitter just nu i solen och njuter av den Kapverdiska värmen.

Kalorifri dryck innan kl 12 är det som gäller

Kalorifri dryck innan kl 12 är det som gäller

Dricker en cola zero. Klockan är bara 10 på morgonen så mitt ätfönster är fortfarande stängt. Har varit ute på en timmes runda på morgonen och laddat med lite aminosyror.

Det är dags för resultat igen. Ganska exakt en månad har jag hållit på och jag är så nöjd med resultaten hittills. Jag har tagit med både måttband och våg hit ner till Kap Verde. Måste erkänna att jag var nervös när jag ställde mig på vågen i morse, för jag åt faktiskt en pizza och drack en stor öl igår kväll. Var beredd på att det skulle visa sig på vågen. Men det var snarare tvärtom. Jag har gått ner 1,5 kg bara här nere och 4 kg totalt.  Dessutom har jag nu passerat ett av de delmål som jag satt upp för mig själv och väger nu mindre än jag gjort på länge. Såå skönt!

Centimeter-mässigt ligger jag just nu kvar på samma som förra veckan. Först blev jag lite besviken men så insåg jag att jag måste vara nöjd med -13 cm i midjan på en månad. När jag berättade det för min PT kommenterade han att det var helt makalösa resultat och att mina resultat är bättre än han någonsin vågat drömma om 😀  Så nu har jag kanske kommit till en platå när det handlar om centimeter men vågen fortsätter ju nedåt så då får man ju unna sig ett stort leende på läpparna. Vecka 4

Det här programmet är bland det bästa som har hänt mig. Länge har jag försökt gå ner i vikt på egen hand, och alltid misslyckats. Det har satt sig på hjärnan och jag började tro att jag var den enda i världen som inte kunde nå resultat. Och så får man den här responsen när jag kör igång detta. Uppenbarligen älskar min kropp det här upplägget och min PT hade också ögon för vad exakt jag behövde i form av mat och träning.  Så tacksam! Och extra skönt att kunna presentera ett bra resultat på självaste internationella kvinnodagen. Kvinnor kan! Om man ger sig den på det och tror på sig själv.

Nu blir det en timmes simning i poolen och lite armhävningar och situps på det. Och jag kommer ha ett fånigt flin på läpparna hela dagen 🙂

Semester – fast inte från träningen

Nu är jag på Kap Verde. En alldeles fantastisk paradisö med grymma stränder och en konstant strålande sol från en klarblå himmel, timme efter timme.

Milslång strand

Milslång strand

Jag var orolig för att jag skulle tappa mina träningsrutiner när jag var här nere. Men bestämde mig helt enkelt för att det inte skulle ske.

Jag har insett att Kap Verde är perfekt för promenader. Dels finns en milslång strand som man kan gå i timmar på. Sedan finns det dessutom en mysig stad att gå runt i, så mina promenader blir inga som helst problem. Enda skillnaden är att jag här har på mig en strandkjol och bikini när jag powerwalkar istället för vantar och dunväst 😉

Klädseln är utbytt mot kjol och bikini på mina promenader

Klädseln är utbytt mot kjol och bikini på mina promenader

När det handlar om själva träningen får man helt enkelt använda sin fantasi. Börjar man bara titta på sakerna omkring en med träningsögon så kan precis vad som helst bli träningsredskap.

Mitt nya träningredskap

Mitt nya träningredskap

En stol blir perfekt för benövningar, situps och balans. Mot en vägg kan du göra armhävningar eller köra statiskt benstående.   En upphöjd kant utanför hotellrummet fungerar utmärkt som en slags stepup-bräda där jag kan köra allt från upphopp till utfall. Och en vattendunk full med vatten blir en utmärkt hantel för biceps och axelövningar.

Vattendunk blir en perfekt hantel

Vattendunk blir en perfekt hantel

Plötsligt ser jag träningsmöjligheter överallt. På en platt grusplan kan man köra idioten, i stora poolen som hör till hotellet funkar simning alldeles utmärkt och längs strandpromenaden finns träningsredskap som bara är att använda.

Maten är inga problem, jag tar med mig några kokta ägg, lite mandlar och kanske någon frukt till stranden tillsammans med en stor flaska aminosyror blandat med vatten.  Då får jag i mig fett, kolhydrater och protein som jag behöver.  Att börja äta klockan 12 på dagen är ett ännu mindre bekymmer här nere för jag blir sällan hungrig i värmen.  Sedan kan jag hellre äta en bra och ordentligt middag på kvällen.

Så nu ska jag fortsätta mitt träningspass och sedan njuta av solen och stranden 🙂

Fantasi, kreativitet och resultat

Söndag. Vilodag efter en hård veckas slit.  Känner att de här vilodagarna är riktigt nödvändiga för mig. Och jag börjar få in hela tänket nu. Förstår skillnaden mellan vad jag tidigare ansåg var styrketräning och vad som verkligen är det. Har fattat skillnaden mellan hård träning och fjösträning.  20150228_114200

Ibland måste man också vara kreativ. Som igår när jag hade kondition på schemat och insåg att jag inte skulle ha möjlighet att ta mig till gymmet.  Så jag drog ut med min 2-åriga dotter i vagnen och sprang. Mycket jobbigare än att springa på löpband. Och när hon dessutom sade att hon frös, då var det bara att kuta ännu snabbare så då blev det riktig spurtträning 🙂

Nästa vecka kommer jag att vara på Kap Verde och har inte tillgång till något gym, så då blir det fokus på funktionell träning med egen kroppsvikt och självklart en massa löpning längs stranden.

Igår var också min 35-årsdag och jag och barnen hjälptes åt att göra en tårta. Jo. Jag åt en liiiiten bit.

Vår hemmagjorda mindre vackra tårta

Vår hemmagjorda mindre vackra tårta

Och drack faktiskt ett glas vin. Men det är som att det finns en inbyggd spärr i mig nu, lite grann går bra någon gång väldigt sällan men sedan vill jag inte riskera att förstöra det jag har åstadkommit.

Vägde mig och mätte mig idag igen. Har tappat mer än 2 kg sedan starten och nu har jag förlorat hela 13 cm i midjan och 7 cm över låren. Så skönt att få bekräftelse på att det jag gör funkar!

Vecka 4: -13 cm i midjan

Vecka 4: -13 cm i midjan

Så idag blir det bara en powerwalk, sedan blir det att packa  till solen 🙂