Ja, jag är medveten om att det står fel i rubriken, men det är precis så jag känner mig just nu. Huvudet är inte med. Precis när min träningsvärk lagt sig var det dags för en ny omgång styrketräning.
Den här gången hade jag lärt mig av mina tidigare misstag, så nu blev jag ingen sprattlande fisk under bänkpress-stången 🙂 Men musklerna blev helt slut ändå.
Ibland under passet kände jag mig ganska liten. Stirrade på de där stora vikterna som låg där, tänkte att det inom ett halvår är tänkt att jag ska ha förändrat min kropp enormt. Bara tanken på de mål som min PT har satt upp gör att jag får hicka.
Men jag litar på att han vet vad han gör. Jag är definitivt inte den första han hjälper och jag har sett otroliga resultat som hans program har skapat, så jag vet att det går.
Jag får fortfarande kämpa med maten men det går bättre. Jag märker att ju mer jag rör på mig, desto mer hungrig blir jag, och nu efter styrketräningen var det först att hälla i sig en proteinshake och efter det direkt hem och fixa lax med avocado och till det marinerade kidneybönor.
Jag har förresten kommit på ett smart sätt att planera min mat. Jag har skaffat småburkar och i dem har jag nu preppat med grönsaker. Då blir det mycket lättare för mig att bara göra i ordning en liten sallad. Tidigare har jag dragit mig för att göra en sallad eftersom jag oftast har gjort i ordning för mycket och då tvingats slänga en massa istället.
Med det här nya systemet kan jag bara fylla på i mina små burkar när innehållet börjar ta slut. Om man häller på vatten över isbergssalladen håller den sig fräsch. Det som syns i mitten är mina egna marinerade bönor, med rödlök, vinäger och olja, min kolhydratskälla som jag äter till det mesta just nu.
Jag är van vid att äta LCHF men min PT säger att jag måste få i mig lite mer kolhydrater än de jag har ätit hittills, men då har vi hittat en medelväg. Jag vägrar äta pasta och bröd, för det sväller jag bara upp av, men bönor och qinoa och liknande funkar bättre för mig.
Nu värker mina muskler och jag anar att jag kommer att somna ovaggad ikväll. Jag behöver inget vin för att slappna av, det får jag automatiskt efter all träning. I morgon – precis som alla andra mornar – väntar en ny morgonpromenad och därefter ett konditionspass på gymmet. Åh vad mina muskler längtar efter att få slita igen, det var ju så längesedan… 😉